Frankrike
Texter om utvecklingen i Frankrike.
Klassmotsättningarna i den franska revolutionens tidsålder, av Karl Kautsky. En klassisk marxistisk analys av 1789 års franska revolution.
Bourgeoisins kejsare [Napoleon], av Per Nyström. Denna personteckning av Napoleon skrev författaren 1934 till Svensk uppslagsbok.
72 dagar i Paris, av Folke Isaksson. Om Pariskommunen våren 1871.
Pariskommunen 1871 – Den första arbetarregeringen, av Anders Hagström. Den "första socialistiska revolutionen" slutade med ett svårt nederlag. Hur och varför? Pariskommunen har använts som slagträ i debatten om upproret i Syrien. Vilken relevans har sådana jämförelser?
Pariskommunen är fortfarande en ledstjärna för radikala förändringar, av Marcello Musto. I år (2021) är det 150 år sedan Pariskommunen, "världens första arbetarregering". Artikeln beskriver den och dess relevans idag. Tidigare publicerad i Internationalen.
Krisen i den kommunistiska rörelsen, band 2, av Fernando Claudin. Kapitel 1 behandlar utvecklingen under och efter 2:a världskriget.
Förklaring från Cachin och Frossard till Kommunistiska internationalens exekutivkommitté. Artikel från 1920 ur Kommunistiska internationalens skandinaviska tidskrift.
Kominterns "tredje period" av misstag, av L Trotskij. Artikel från 1930 som analyserar det franska kommunistpartiets ultravänsteristiska misstag i slutet av 1920- och början av 1930-talet.
Om 30-talets folkfrontspolitik, av P Camillier. Analyserar främst den franska Folkfronten, men tar även upp Spanien.
30-talets Frankrike och Europa: Revolution och fascism, av Jonas Brännberg. Artikel ur Offensiv om folkfronten i Frankrike 1936.
Vänsterkritik och revolutionär opposition mot folkfronten (1936-1938), av Pierre Broué och Nicole Dorey. Om folkfronten i Frankrike, som innehade regeringsmakten, men kapsejsade efter drygt ett år.
Om Frankrike (1934-36), av L Trotskij. En klassiker nu för första gången på svenska.
De franska trotskisterna. Ett kapitel ur Cliffs Trotskij-biografi om trotskisternas "entristiska" politik i mitten av 1930-talet.
Kampen för Fjärde internationalen 1932-1935. Trotskij och revolutionär enhet, av Dave Stockton. Om bl a Vänsteroppositionen i Tyskland och Frankrike (behandlar bl a "entrismen").
Trotskisterna i Frankrike under den tyska ockupationen, av Per-Olof Mattsson. De franska trotskisterna förde en hård och principfast kamp mot den tyska ockupationen. Men de försökte också förbli internationalister.
De franska kommunisterna och Indokina, av Bernard B Fall. Om det franska kommunistpartiets politik efter 2:a världskriget, då Frankrike med militära medel försökte återta kontrollen över Indokina.
Brödernas kamrater (om solidaritetsrörelsen med befrielsekampen i Algeriet), av Sylvain Pattieu. 1962 blev Algeriet självständigt efter en mångårig, mycket blodig kamp mot kolonialmakten Frankrike, där solidaritetsrörelsen organiserades av utomparlamentariska vänstern. Detta är dess historia.
André Marty - en fransk revolutionär, av Brian Pearce. Marty var en av det franska kommunistpartiets grundare och mest kända ledare, en av de högst ansvariga för den Internationella brigaderna i Spanien m m.
Hela sanningen, av Roger Garaudy. Maj 1968 (Frankrike) och "Pragvåren" ledde till motsättningar i franska kommunistpartiet. Den mest kände av de oppositionella var Garaudy, som senare (1970) uteslöts för sin kritik.
Det måste bli en förändring i partiet. Louis Althusser, fransk marxistisk filosof och medlem i franska kommunistpartiet, kritiserar den politik som partiet fört 1977-8, bl a i samband med parlamentsvalen
Revolutionär strategi – exemplet Frankrike. Artiklar ur Förbundet Kommunists tidskrift Kommunist (1978).
“Säg nej till förbudet och säg nej till burkan också”. Intervju med Pierre Rousset (ledande medlem i franska antikapitalistiska partiet NPA).
Ett samtal med Gilles Viali. Ett intervju-samtal med den franske "pablisten" Gilles Viali, en revolutionär av ett slag som inte är särskilt känd i Sverige.
Intervju med Jean-Jacques Marie, av Björn-Erik Rosin. Marie är en framstående fransk historiker.
Ny period och nytt antikapitalistiskt parti. Samtal som 2008 hölls med Daniel Bensaïd, det nya franska vänsterpartiets NPA:s mest kände och främste tillskyndare.
Vad vill det nya antikapitalistiska partiet i Frankrike? Intervju från 2009.
Vad händer med det franska NPA? Under det senaste året (sedan 2010-2011) har det franska vänsterpartiet NPA (Nouvelle Parti Anticapitaliste) drabbats av stora problem. Vi har här samlat några artiklar som analyserar och diskuterar det.
”Göra klasskampen levande, varje dag”, av Nathalie Arthaud från Lutte Ouvrière. Intervju med trotskistisk presidentkandidat i Frankrike. Diskuterar även övriga vänsteralternativ.
Franska presidentvalet 2012. Två artiklar som särskilt analyserar vänstern i vårens presidentval i Frankrike.
Frankrike: Antikapitalistisk politik i kris, av Alex Callinicos. Kritisk granskning av det franska vänsterpartiet NPA. Författaren är ledande medlem i brittiska SWP (Socialist Workers Party).
Krisen i franska vänsterpartiet NPA - artikelsamling. Artiklar från januari-februari 2013.
Jean-Luc Mélenchon, presidentkostymen, kärnvapnen och den franska vänstern, av Pierre Rousset. Vänsterfrontens presidentkandidat [2012] försvarar den franska imperialismen och menar att Frankrike ska satsa på kärnvapen. Är detta verkligen "vänster"?
Krisen inom NPA. Vi måste förklara ... för vi måste börja om från början, av Denis Godard. Ett inlägg i debatten hur man ska kunna bryta den kris som "Nya Antikapitalistiska Partiet" råkade in i för ett tag sedan och som fortfarande inte är övervunnen.
NPA 7 år efteråt: projekt, verklighet och frågor, av Pierre Rousset. Författaren diskuterar NPA:s utveckling.
Debatt om Charlie Hebdo – januari 2015. Terroristattacken mot Charlie Hebdo har väckt debatt om satir, yttrandefrihet, rasism, islamofobi m m.
Vad orsakade morden? Intervju med Gilbert Achcar om bakgrund och orsak till massakrerna på Charlie Hebdos kontor och det judiska snabbköpet i Paris i januari 2015.
Efter Charlie Hebdo och judiska snabbköpet Hyper Cacher: tänk nytt, tänk på nytt om det gamla, av Pierre Rousset. Om terroristattackerna, dess orsaker och betydelse, de olika reaktionerna på händelserna m m. Denna artikel reser många frågor som är viktiga att diskutera.
Nationella Fronten växer i periferin, av Björn-Erik Rosin. Terroristattacken mot Charlie Hebdo i januari 2015 och mot fabriken i Grenoble i juni är uttryck för att dagens Frankrike är ett delat land. Varthän är Frankrike på väg?
Uttalande från Nouveau parti anticapitaliste (NPA) efter terroristattacken i Paris den 13 november. Om terroristangreppen i Paris 13 november 2015.
Varför är Frankrike måltavlan?, av Thomas Cantaloube. Artikel ur den auktoritativa franska (nät)tidningen Mediapart om det senaste islamistiska terrordådet i Frankrike (november 2015).
Era krig, våra döda, av Julien Salingue. Artikel om terrordådet i Paris, november 2015.
Attentaten i Paris: IS har nått sin begränsning, av Olivier Roy. I denna tänkvärda artikel drivs tesen att ingen av regeringarna eller de övriga aktörer i Mellanöstern egentligen är intresserad av att på allvar ta itu med IS. De bevakar bara sina egna intressen.
Attackerna i Paris den 13 november: Islamiska statens terror, undantagstillståndet i Frankrike, våra skyldigheter, av Francois Sabado och Pierre Rousset. Artikel om utvecklingen i Frankrike efter attacken i Paris 13 november, hur kampen mot IS ska gå vidare, och vänsterns uppgifter.
Massprotester i Frankrike i april 2016. Frankrike skakas av omfattande protester mot ett nytt förslag till arbetslagstiftning.
Protesterna i Paris och förorterna - den stora klyftan, av Faïza Zerouala. Massprotesterna fortsätter.
Vem är egentligen franske presidenten Macron? Macron är pressad och verkar ha svårt att freda sig. Kommer han verkligen att kunna reda ut stormen? Det är dags att titta närmare på vem han är och vad han står för.
Inför franska parlamentsvalen i juni 2022. Macron vann ganska enkelt presidentvalet i april. Men resultatet av de stundande parlamentsvalen är mycket svårare att förutspå, bl a beroende på att det bildats nya allianser.
Ryssarna retirerar i Ukraina. Bekymmersamt för ”Putinsfären” i Frankrike, av Pierre Plottu och Maxim Macé. Den senaste ukrainska offensiven har skakat om de putinvänliga i Frankrike.
Ramaskri i Kyiv efter Macrons utspel om att ge Ryssland säkerhetsgarantier, av Phiippe Ricard.. Macron har länge försökt inta en försonlig inställning till Putin och gjort flera uttalanden som skapat irritation bland de allierade, särskilt i Östeuropa.
Det slår gnistor mellan Frankrike och Putin när det gäller kärnkraft, av Odile Benyahia-Kouider, Christophe Labbé. Trots sanktionerna köper Frankrike stora mängder uran från Ryssland.
En stor fransk revolutionär har lämnat oss: Alain Krivine 1941 – 2022. Krivine var en av vänsterns huvudfigurer under majrevolten i Frankrike 1968. Och han fortsatte vara det långt efteråt.
Franska vänsterpartiet NPA spricker - artikelsamling. I december 2022 splittrades det franska vänsterpartiet NPA. Varför? Hur? Vilka lärdomar kan dras av detta?...
Macron är besegrad, men den stora folkliga rörelsen har ännu inte vunnit, av Yorgos Mitralias. President Macron drev igenom sin pensions-"reform" trots kraftiga protester och genom att förbigå parlamentet. Ändå menar många att han blivit besegrad. Men har då rörelsen segrat? Artikeln tidigare publicerad i Internationalen.
”Fascismen ett reellt hot”, av Olivier Besancenot. Situationen idag är mycket oroande med extremhögern på frammarsch och en svag vänster. Internationellt är det också mycket bekymmersamt, med krigen i Ukraina och Gaza.
Recension av boken Le Tsunami - Chronique secrète..., av Bart Beirlant. Det senaste presidentvalet blev ett bakslag för det franska högerextremistiska partiet Front National, vilket lett till hårda inre motsättningar.
Svensk vänsterpress om franska kommunalvalen i mars 2014. Dessa val blev ett stort bakslag för det franska socialistpartiet (regeringspartiet, medan högern, inklusive extremhögern, noterade stora framgångar.
Vänsterpress om terroristattacken mot Charlie Hebdo – januari 2015. Dådet och den efterföljande jakten på förövarna har hittills kostat 17 liv. Varför sker detta? Vilka kan följderna bli? Hur bör vänstern agera? ...
Vänsterpress om terroristattacken i Paris i november 2015. Den s k Islamiska Staten har tagit på sig en rad terrordåd under hösten. Paris är det (hittills) sista och det som fått mest publicitet. Det har också skakat om världspolitiken.
Vänsterpress om ”gula västarna” i Frankrike. Från mitten av november 2018 har den franska regeringen skakats av omfattande protester, som nära på fått upprorskaraktär.
Vänsterpress om ”gula västarna” i Frankrike – december 2018. Revolten fortsätter i Frankrike, trots de eftergifter som Macron aviserat.
Vänsterpress om ”gula västarna” – Kampen fortsätter? Protesterna i Frankrike har nu pågått i över 5 veckor. De lever fortfarande.
Frankrike inför EU-valet 2019 (artikelsamling). Om Gula västarna och president Macrons vacklande ställning.
Ramaskri i Kyiv efter Macrons utspel om att ge Ryssland säkerhetsgarantier, av Phiippe Ricard.. Macron har länge försökt inta en försonlig inställning till Putin och gjort flera uttalanden som skapat irritation bland de allierade, särskilt i Östeuropa.
Europavalet 2024 - Yttersta vänstern splittrad och marginaliserad, av Marceau Taburet. Den radikala socialistiska vänstern i Frankrike är svagare än på länge. Och förutsättningarna att även denna gång få någon representant invald i Europa-parlamentet är små.
Vänsterpress om 1:a omgången av presidentvalet i Frankrike 2017.
Vänsterpress om presidentvalets 2:a omgång i Frankrike 2017. Det franska presidentvalet har avgjorts: Macron segrade stort över Le Pen. Men vad betyder detta och vilka konsekvenser kan det få?
Om franska presidentvalet i april 2022. 10 april hålls första valomgången. Enligt opinionsundersökningarna är presidenten Emmanuel Macron favorit. Men förmodligen kommer det att krävas en andra valomgång innan det är avgjort.
Franska presidentvalet 2022 inför 2:a valomgången. Artiklar från internationell vänsterpress, bl a Frankrike. Om läget inför den avgörande valomgången och vad som talar för och emot de 2 återstående kandidaterna.
Franska presidentvalet 2022: Cynismens triumf, av Serge Halimi. Macron besegrade klart Le Pen, men storsegern berodde inte på att väljarna gillade honom och hans politik, utan för att man såg honom som ett mindre ont än motståndaren. Hårda tider väntar.
Inför 2:a omgången av franska parlamentsvalen. På söndag 19 juni (2022) går fransmännen åter till valurnorna för att välja representanter till den franska nationalförsamlingen. Vilka som kommer att dra längsta strået återstår att se.