I menyn till vänster har vi delat upp texterna till olika perioder i Sovjetunionens historia, för att ge en bättre överblick. 

Den ryska revolutionen 1917 och utvecklingen under de påföljande decennierna tillhör en av de viktigaste och mest intressanta historiska perioden under 1900-talet. Vi ämnar här publicera böcker och texter om denna period, både av de inblandade marxisterna och av andra författare, marxister såväl som andra.

På kurs mot revolutionen – Ryssland, av Eric Hobsbawm. Om utvecklingen i Ryssland från mitten av 1800-talet till utbrottet av 1:a världskriget, som skapade den samhälleliga krutdurk som exploderade 1917.

Den nationella frågan i Sovjets historia.

Kommunismens fem ansikten, av Gilles Martinet. Analyserar och jämför olika "socialistiska stater" och system: Sovjet, Jugoslavien, Kina, Tjeckoslovakien och Kuba.

Alternativet. Till kritiken av den reellt existerande socialismen, av Rudolf Bahro. En bok om Sovjetblocket som fick stor publicitet och debatterades livligt när den kom ut. Författaren var själv från DDR (Östtyskland).

Om socialistisk demokrati, av Roy Medvedev. Denna bok från 1977 handlar om Sovjetunionen och dess problem.

Stalinismen och det sovjetiska samhället, av Viktor Danilov. Den ryske historikern Viktor Danilov (död 2004) anses allmänt vara den ryska "agrarhistoriska forskningens nestor", med en omfattande vetenskaplig produktion.

Vetenskap i Sovjet, av Zjores A Medvedev. Framstående genetiker och biokemist tecknar naturvetenskapernas historia, som både är rik på stora framgångar och svåra bakslag, oftast ett resultat av missriktad politisk styrning (Lysenkoismen).

Röda blöjbarn, av Megan Erickson. Om barnomsorgen i det tidiga Sovjetunionen, som (trots landets fattigdom) strävade efter att vara modern och progressiv.

”Realsocialismen”, av Eric Hobsbawm. Utvecklingen i Sovjet och Östeuropa från Oktoberrevolutionens seger till sammanbrottet.

Socialismens död, av Eric Hobsbawm. Kring 1990 bröt Sovjetunionen och Östblocket samman och man började återupprätta kapitalismen. Även Kina valde den kapitalistiska vägen. Hobsbawm tar en närmare titt på detta.

Vem bär skulden? Diskussion om Marx’ och marxismens ansvar för utvecklingen i Sovjetunionen, av Per Månsson. Redovisar även hur Marx' syn på Ryssland förändrades med tiden, den roll som Engels spelade, de ryska populisterna (narodnikerna) m m.

Krimtatarernas lidande. Intervju från 2022 med krimtatarledaren Mustafa Dzjemilev. Krimtataterna har en nästan 300-årig historia av förföljelser, med Stalins folkfördrivning 1944 som värsta exempel. Men förtrycket fortsätter än idag.

Sovjetologi – Läran om Sovjetunionen, av Per Månsson. Sovjetologi = det samhällsvetenskapliga studiet av Sovjet. När det gäller detta finns två akademiska "skolor", vars synsätt skiljer sig avsevärt. Artikeln redogör för denna och andra frågor.

Samarbetet Stalin-Hitler. Om Molotov-Ribbbentrop-pakten och dess följder, av Jean-Jacques Marie. 23/8 1939 undertecknade Sovjet och Nazityskland en icke-angreppspakt, som blev startskott för 2:a världskriget. Sedan samarbetade Stalin och Hitler i nära 2 år, bl a delade de på Polen.

En stat mot sitt folk. Våld, repression och terror i Sovjetunionen. Detta är Werths bidrag till Kommunismens svarta bok, som på sin tid fick stor spridning och ledde till en häftig debatt.

Recension: Resa in i Stalins värld, av Martin Fahlgren. Om Anders Carlssons bok Resa in i det okända. Detta är en kraftigt utvidgad version av den recension som tidigare publicerats i tidskriften Röda Rummet.

Dokument: Frihetskriget mot fascismen. Tal (bl a av Molotov och Stalin), artiklar m m från Sovjet hösten 1941.

Dokument: Leve leninismen. Den första offentliga kinesiska attacken på Moskva och inledningen av den sino-sovjetiska konflikten hade formen av en ideologisk principdeklaration. Men att Moskvas var den verkliga måltavlan det begrep alla som ville förstå.